Fred och finanser – hur hänger det ihop?

Genom att finnas på plats i konfliktländer och ge skydd till människor som arbetar för fred och mänskliga rättigheter, och som ständigt lever under hot och trakasserier för sitt arbete, möjliggörs ett långsiktigt och viktigt lokalt fredsarbete. Kristna Fredsrörelsen ger också ekonomiskt stöd till lokala fredsorganisationer och tillsammans med sina samarbetspartners arbetar de aktivt mot handel och produktion av vapen.

Muhammad Yunus fick Nobels Fredspris 2006 för sitt mikrofinansarbete, hur relaterar det till fredsarbete?

Gandhi sa en gång: “Fattigdom är den värsta formen av våld” Och med det menade han att stora orättvisor också är en våldshandling och för att nå verklig fred krävs också rättvisa och jämlikhet mellan människor. Det är också Kristna Fredsrörelsens grundläggande syn på fred. Det är också så att fattigdom är en grogrund för väpnade konflikter, och väpnade konflikter riskerar att förvärra fattigdom. Det betyder en dubbel utsatthet för många människor. En utsatthet som vi behöver använda flera olika redskap för att bryta och förändra, t ex fattigdomsbekämpning genom mikrofinansarbete, utbildning, rättvisa handelsavtal, förebyggande åtgärder för att förhindra att krig bryter ut men också stöd och skydd till de aktörer som arbetar för fred och mänskliga rättigheter lokalt.

Ni har engagerat er i hur pensionsfonderna placerar sina pengar, varför gör ni det?

I många delar av världen pågår brutala konflikter som handlar om rätten till mark och naturtillgångar. Inte sällan är det människor som länge levt på ett traditionellt sätt, exempelvis urfolk, som hotas och tvångsförflyttas när internationella bolag vill få tillgång till dessa värdefulla mark och naturtillgångar. Tyvärr investeras våra pensionspengar i företag som på olika sätt bidrar till dessa kränkningar av mänskliga rättigheter och till miljöförstöring i dess spår.

Kan du ge konkreta exempel på vad ni gör?

Kristna Fredsrörelsen fick 2007 en förfrågan om stöd och skydd från en grupp i Guatemala som organiserade mayafolkets motstånd mot en gruva som heter Marlingruvan. Organisationer hade upplevt hot, trakasserier och en av de aktiva, en äldre kvinna överlevde mirakulöst ett mordförsök när hon protesterade mot företaget GoldCorp som driver gruvdrift i Marlingruvan. Sedan 2008 medföljer och skyddar Kristna Fredsrörelsen den organisation som organiserar arbetet med urfolkens rättigheter i relation till gruvdriften. Samtidigt investerade svenska AP fonden i början av 2013 300 miljoner svenska kronor i företaget GoldCorp.

För oss är det en viktig del av arbetet för fred och mänskliga rättigheter i Guatemala att också arbeta för att stärka det svenska regelverket för investeringar av våra pensionspengar. Exemplet från Marlingruvan visar så tydligt att världen hänger ihop och att vi i vårt liv också påverkar orättvisor och konflikter i andra delar av världen. Våra pensionspengar växer på Mayafolkets bekostnad. Det kan vi inte acceptera.

Hur tänker ni kring era egna investeringar?

Tyvärr är exemplet inte unikt. Runt om i världen blir det allt tydligare att storskaliga gruvprojekt skapar och förvärrar lokala konflikter och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. Vi har ett mycket viktigt arbete att göra när det gäller att se till att allas våra pengar investeras på ett sätt som bidrar till fred och utveckling och inte dess motsats.

Du kan läsa mer om fredsorganisationen på www.krf.se

Oikocredit Sveriges papperstidning ges ut två gånger om året med nyheter och projektinformation. Den skickas automatiskt till våra investerare. Om du vill beställa pappersexemplar till dig själv, din organisation eller ditt företag gör du det genom att skicka ett mail till sweden@oikocredit.org